Tokenisering och digitalisering inom finanssektorn: ja i Bryssel, nej i Stockholm
Blockchain Sweden5 min read·Just now--
Världen är på väg in i den digitala tidsåldern. Detta får konsekvenser för flera branscher och sektorer, inte minst finanssektorn. Ett av de områden som diskuteras flitigt är tokeniseringen av traditionella finansiella instrument som aktier, fonder och obligationer. Genom tokeniseringen av finansiella instrument, det vill säga att instrumenten ges ut (emitteras) i tokeniserad form (kryptotillgångar), möjliggörs för instrumenten att registreras, lagras och överföras i en distribuerad liggare med hjälp av teknik för distribuerade liggare (”DLT”). Den vanligaste, men inte den enda, formen av distribuerade liggare är blockkedjor. Användningen av distribuerade liggare för DLT-baserade finansiella instrument förväntas leda till effektivare handels-och efterhandsprocesser. Exempelvis kommer avvecklingen av en transaktion att ske samtidigt som själva transaktionen genomförs. Någon separat avvecklingsprocess är därmed inte nödvändig vilket resulterar i en effektivare och förkortad transaktionsprocess.
Användningen av DLT-baserade finansiella instrument och teknik för distribuerade liggare innebär att ny teknik används inom värdepappersmarknaden för handels- och efterhandelsprocesser (eng. post-trade). I flera europeiska länder pågår redan pilotprojekt och i vissa fall även kommersiell användning av DLT‑baserad marknadsinfrastruktur. I Sverige har motsvarande utveckling varit begränsad. Detta trots att Sverige har alla förutsättningar att hänga med i, och ligga i framkant för, den tekniska utvecklingen och digitaliseringen av bland annat finanssektorn. Att utvecklingen i Sverige har varit begränsad beror inte på att det saknas tekniska möjligheter, vilja eller efterfrågan, utan på hur den svenska rättsordningen för aktier är uppbyggd.
EU:s DLT‑pilotordning — syfte och räckvidd
Den 23 mars 2023 började EU:s DLT‑pilotordning (förordning (EU) 2022/858) att tillämpas. DLT-pilotordningen ingår i kommissionens strategi för digitalisering av finanssektorn inom EU som syftar till att säkerställa att EU:s regelverk för finansiella tjänster är anpassat till den digitala tidsålders. Förordningen innehåller ett tidsbegränsat ramverk för handel, avveckling och registrering av vissa finansiella instrument med hjälp teknik för distribuerade liggare och möjliggör för kontrollerad innovation i den finansiella infrastrukturen där marknadsaktörer får testa DLT‑baserad marknadsinfrastruktur samtidigt som investerarskydd och finansiell stabilitet upprätthålls.
DLT‑pilotordningen är teknikneutral. Blockkedjor är en form av teknik för distribuerade liggare men även andra typer av distribuerade register omfattas. Förordningen är inte avsedd att ersätta befintliga institutioner, utan att tillåta att befintliga operatörer av marknadsinfrastrukturer — som handelsplatser och värdepapperscentraler — i viss utsträckning kan använda ny teknik.
Trots att förordningen är direkt tillämplig i samtliga medlemsstater inom EU, alltså även i Sverige, kan svenska aktiebolag i praktiken inte dra nytta av regelverket och testa den nya tekniken.
Kupongbolag och avstämningsbolag — två modeller, samma låsning
Alla svenska aktiebolag omfattas av aktiebolagslagens regler om aktiebok. Skillnaden mellan olika bolagstyper ligger i hur dessa krav fullgörs och vilket kompletterande regelverk som tillämpas.
I avstämningsbolag fullgörs aktiebolagslagens krav på aktiebok genom kontoföring hos en värdepapperscentral enligt kontoföringslagen (lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument) och bolaget kan överlämna förandet av aktieboken till en värdepapperscentral. Kännetecknande för avstämningsbolag är att rättigheterna förknippade med aktierna inte kommer till uttryck i fysiska aktiebrev utan enbart genom registrering i avstämningsregister. I dagsläget tillåter svensk lagstiftning endast traditionell kontoföring, och inte DLT‑baserad registrering.
I kupongbolag förs aktieboken av bolaget självt enligt aktiebolagslagens ordning. Även om aktieboken får föras elektroniskt är det rättsligt oklart i vilken utsträckning en aktiebok som bygger på en distribuerad liggare uppfyller lagens krav, bland annat när det gäller bolagets kontroll över registret och skyldigheten att rätta oriktiga eller missvisande uppgifter. Denna osäkerhet innebär rättsliga risker som styrelsen i praktiken ofta är ovilliga att ta.
Resultatet är att aktiebolagslagen i nuläget, varken för avstämningsbolag eller kupongbolag, erbjuder en rättsligt trygg grund för DLT‑baserad aktieregistrering.
Det svenska regelverksproblemet med fokus på avstämningsbolag
Den svenska regleringen av aktier bygger på aktiebolagslagens krav på aktiebok som med rättsverkningar fastställer vem som är aktieägare i förhållande till bolaget. För avstämningsbolag fullgörs detta krav genom kontoföring hos en värdepapperscentral enligt kontoföringslagen. Regelverket bygger på en centraliserad och kontobaserad registermodell, där det finns en identifierbar registerförare med ansvar för registrets riktighet och där felaktiga uppgifter ska kunna rättas. Svensk rätt saknar i dagsläget bestämmelser som erkänner registrering av aktier i en distribuerad liggare som ett rättsligt likvärdigt alternativ till traditionell kontoföring.
DLT‑pilotordningen förutsätter att finansiella instrument kan ges ut, registreras och överlåtas inom ramen för DLT‑baserad infrastruktur (distribuerade liggare). När svensk lagstiftning inte tillerkänner sådana registreringar rättsverkningar uppstår ett strukturellt glapp mellan EU‑rätten och den nationella regleringen. Det är detta glapp — snarare än ett uttryckligt förbud mot ny teknik — som i praktiken hindrar svenska aktiebolag från att tokenisera sina aktier m.m.
Kontoföringsutredningen och den föreslagna lösningen
För att anpassa svensk rätt till DLT‑pilotordning tillsatte regeringen Kontoföringsutredningen, vars betänkande presenterades i januari 2024 (SOU 2023:102).
I betänkandet föreslog utredningen de författningsändringar som bedömdes nödvändiga för att anpassa svensk rätt till den nya tekniken för värdepappershandel, avveckling och DLT-pilotordningen. Bland annat föreslogs införandet av en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om distribuerade liggare. Den nya lagen var tänkt att komplettera DLT-pilotordningen och innehåller bestämmelser som i stor utsträckning motsvarar vad som gäller för kontoförda finansiella instrument enligt kontoföringslagen, dock anpassade till den nya teknik som omfattas av DLT-pilotordningen. Den föreslagna nya lagen innehåller även bestämmelser om förvaltarregistrering av DLT-baserade finansiella instrument, grundläggande krav på distribuerade liggare, civilrättsliga rättsverkningar, insyn, tystnadsplikt, tillsyn och ingripanden.
Vidare föreslogs att definitionen av avstämningsbolag i aktiebolagslagen skulle utvidgas till att, utöver bolag vars aktier är registrerade i ett avstämningsregister, även omfatta aktiebolag vars aktierna är registrerade i en distribuerad liggare enligt DLT-pilotordningen. Förslaget innebar att det skulle komma att finnas två olika slags avstämningsbolag och att DLT‑registrering skulle utgöra ett alternativ till registrering i avstämningsregister enligt kontoföringslagen.
En pausad lagstiftningsprocess
Utredningen föreslog att de nödvändiga lagändringarna skulle träda i kraft den 1 januari 2025. Detta har inte skett. Enligt uppgifter från Finansdepartementet pågår för närvarande inget aktivt lagstiftningsarbete för att genomföra förslagen i SOU 2023:102.
Konsekvenser för svenska bolag
Konsekvensen är att svenska aktiebolag i dagsläget inte kan kvalificera (tokenisera) sina aktier och obligationer som DLT‑baserade finansiella instrument enligt EU‑rätten. De kan därmed inte heller använda DLT‑marknadsinfrastruktur inom ramen för DLT‑pilotordningen.
I praktiken riskerar svenska aktiebolag att ställas utanför en teknisk utveckling som redan pågår i andra europeiska länder och internationella finanscenter. Detta kan få betydande konsekvenser för Sveriges konkurrenskraft, innovationsförmåga och finansiella marknadsinfrastruktur.
Slutsats
EU har skapat ett ramverk som möjliggör för experiment och innovation genom DLT‑baserad marknadsinfrastruktur. För att svenska aktiebolag ska kunna dra nytta av detta krävs dock anpassningar i svensk lagstiftning som erkänner DLT‑registrering som rättsligt relevant för DLT-baserade finansiella instrument. Utan sådana förändringar riskerar svenska aktiebolag att ställas utanför en utveckling som redan pågår på global nivå.
För att Sverige ska kunna ta tillvara den nya teknikens fulla potential, fortsätta ligga i framkant inom digitalisering och innovation samt spela en aktiv roll i den digitala utvecklingen krävs rättslig tydlighet för marknadsaktörerna. Genom att återuppta lagstiftningsarbetet och genomföra nödvändiga författningsändringar för att anpassa svensk rätt till ny teknik för värdepappershandel, avveckling och DLT‑pilotordningen tas ytterligare ett viktigt steg i den riktningen.
Författat av Åsa Leander Skålén
Jur.kand. & Civ.ek. och grundare Realjuridik i Sverige AB
I samarbete med Blockchain Sweden
https://blockchainsweden.se/
